– men ett människovärde har ingenting med prestationer att göra

 

“Hur presenterar du dig för andra? Namn, titel och jobb säger egentligen ingenting om hurdan du är som person.”

Detta konstaterar Christoph Treier, idrottspsykolog och en av de ledande mentala tränarna i Europa, som 5.6. höll en föreläsning om målsättningar och balans i livet under SAMS sommardagar i Tammerfors. Förutom toppidrottare coachar Treier även t.ex. företagsledare, politiker, musiker, dansare och mediapersonligheter.

Då Treier coachar sångare vid Hamburgs statsopera betonar han att de är värdefulla som människor och inte som sångare. Operasångare utsätts för ständig kritik av publiken och pressen och skulle snabbt knäckas ifall de inte höll yrkesrollen skild från sig själva som person. Treier uppmanar oss alla att tänka: “Jag är något annat än det jag jobbar med.” Ett människovärde har ingenting med prestationer att göra.

Hur ska vi då göra om vi vill åstadkomma förändring i våra liv? Treier berättar att då vi bestämt oss för att satsa på något nytt behöver vi göra upp klara mål och integrera dem i vårt tänkande. Han jämför detta med hur skogsstigar uppstår. Går du en gång genom skogen åstadkommer du inga spår, men går du varje dag 20-30 gånger fram och tillbaka genom skogen så skapas det småningom en stig. På samma sätt fungerar hjärnan. Tänker du fokuserat på ditt mål flera gånger om dagen skapas en “hjärnstig”, en ny kanal som styr ditt beteende. Tänker du i tre veckors tid flera gånger om dagen på ditt mål skapas en skogsväg, men då måste du koncentrera dig på målet varje dag. Om du tänker bara då och då växer gräset upp och du märker inte var du gått. 

Det är även viktigt att bli medveten om vad som hjälper dig att bli motiverad. Treier berättar att vi kan indelas i fyra grupper gällande vad vi behöver för att nå våra mål. 30% av oss behöver någon som pushar på för att få saker gjorda. 30% behöver däremot någon som inspirerar dem för att de ska komma igång. Endast 10 % av oss vill vara ifred och själv i lugn och ro bygga upp motivation. 20% blir alltför ivriga inför ett nytt projekt och behöver någon som bromsar dem och sätter gränser.

Vi påverkas av det vi upplevt, alla bär vi på erfarenheter som formar vårt beteende. Vi har dock olika mycket i bagaget. Detta är bra att hålla i minnet och ha som förklaring. Men det får aldrig vara en ursäkt för hur vi beter oss. Treier vill även påminna oss om att vi alla vill lyckas. Då ett misslyckande sker, finns där i kulisserna en person som velat lyckas men inte denna gång uppnått sitt mål.

Treier anser att vår placering i syskonskaran präglar oss mer än hur våra föräldrar uppfostrat oss. Det äldsta barnet brukar identifiera sig genom prestationer och tar gärna på sig en ledarroll. Mellanbarn, som lärt sig att de är älskade även då de hittar på bus, blir ofta rebeller eller underhållande personer som lätt får andra att skratta. Syskonskarans yngsta samt ensambarn utvecklas ofta till skickliga observatörer som förstår sig på nonverbal kommunikation och märker skiftningar i stämningar. Som exempel på hur placeringen i syskonskaran påverkar oss nämner Treier en diskussion i en parrelation där den ena varit äldst i syskonskaran och den andra mellanbarn. Inför semestern vill storasyster planera och boka hotell, medan mellanbarnet tycker det är onödigt eftersom “det ordnar sig nog”.

Treier berättar att ett startskott för att undersöka betydelsen av placeringen i syskonskaran skedde på 60-talet, då USA ville skicka ut personer i rymden. NASA rekryterade blivande astronauter och 8000 personer var intresserade. 27 män valdes och av dessa var 24 storebröder. Äldst i syskonskaran. Prestationsinriktade och fokuserade.

Är då loppet kört för oss andra som inte är äldst i syskonskaran? Nej, säger Treier, det finns mycket vi kan göra för att förbättra våra chanser att uppnå våra mål. Något han kraftigt lyfter fram är följande budskap:

“Fokusera på det du vill uppnå, inte det du vill undvika”.

Här drar han paralleller mellan hjärnan och en taxichaufför. Då du stiger in i en taxi säger du inte till chauffören: “Jag vill inte till Jyväskylä, jag vill inte till Vasa, jag vill inte till Stockholm”. Istället berättar du vart du vill komma, t.ex. Svenska Teatern i Helsingfors. På samma sätt ska ditt mål inte vara “Jag vill inte misslyckas med mitt tal på min dotters bröllop”. Tänk istället “Jag vill göra min dotter glad genom att berätta om hennes uppväxt och mina tankar kring giftermålet”. Då Treier coachat en känd idrottare i skidskytte uppmanade han henne att inte tänka “Jag ska försöka att inte missa skotten” utan istället tänka “Jag ska träffa varje mål”.

Treier uppmanar oss att fokusera på konkreta mätbara mål. Istället för att tänka “Jag ska röra på mig mera” kan du bestämma “Jag ska springa tre gånger i veckan”. Du ska inte tänka: “Jag vill bli bättre på kundbetjäning”. Istället kan målet vara “Jag vill få ett leende av varje kund”.

Ersätt negativa bilder med positiva. Gläd dig över små saker. Sådant har en tendens att sprida sig och växa sig till något större.

Sissel Korpisola

projektansvarig, Luckan

Stora Komet – vägledningsprojektet på svenska i Nyland