Finns bara ett ord som sammanfattar ordentligt: FANTASTISKT!
Tack vare Svenska Kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne kunde ett trettiotal personer som arbetar med barn i Svenskfinland få en unik inblick i hur de arbetar med småbarnsfostran i Danmark.
Ett speciellt tack till planeraren Marita Fröberg som gjort en otroligt arbete med koordinering och planering. Allt från hur man lättast skaffar respass, vilka tider som man kan resa från och till Köpenhamn och från vilka orter. Bokning av hotell, rum och mat åt alla. Vilka daghem som skulle besökas, anmälningar, uppföljningar och utvärderingar. Hatten av för hur fint och professionellt allt hade ordnats för att vår upplevelse skulle bli så bra som möjligt.Allt från dagvårdschefer och barnträdgårsdlärare, producenter, illustratörer och kulturarbetare. En professor, en arkitekt och en direktör med en ambulerande konsult och en lektor. En härlig blandning av kunskap som ledde till gedigna samarbeten.
Vi samlades första kvällen på Hotell Absalon vid ett dignande bord fullt med härliga danska smörrebröd. Vi satte oss i de grupper som vi delats in i för att lära känna varandra lite mer. De kommande dagarna skulle vi i dessa grupper besöka flera olika dagvårdsenheter för att få en inblick i hur de arbetade med barnpedagogik. Efter ett trevligt samkväm var det dags att dra sig tillbaka till rummet för en god natts sömn.
Följande morgon och efter en perfekt hotellfrukost med tillhörande danska Wienderbröd var det dags att ge sig ut till de olika enheterna som vi tilldelats. Först ut var Kastaniehuset, Eksperimental Instutionen och Hulahophuset. När vi alla möttes på eftermiddagen var vi rörande överens om att det fanns några diametrala skillnader mellan hur de arbetade där jämfört med våra egna erfarenheter från Finland. Till exempel närheten och kontakten med barnen. Inte på en enda enhet stod personalen och pratade med varandra. De var ständigt i rörelse bland barnen, var med barnen. Som en pedagog förklarade ”Vi är inte där för att övervaka barnen, vi är där för att vara med dem.” På varje enhet satsar de stenhårt på hemlagad mat. Den skall vara ekologisk och i största mån närodlat. ”Varför skall man köpa in halvprodukter när man kan laga riktig mat. Det är ju bara idiotiskt!” sa en av kockarna på ett daghem vi besökte. Vi kunde bara jakande hålla med.
Dag två började på samma sätt, med en stadig frukost följd av besök. Denna gången till EventyrØen, Børnehuset Fasangården och Samuelsgaarden. En grupp åkte till Arkitektbyrån Cobe (som bland annat designat daghem) och som en gemensam avslutning samlades vi slutligen på Nationalmuseet för att få ta del av deras idoga arbete för att barn skall få en så lärorik och spännande upplevelse som möjligt.
Dagen avslutades på Færgekroen Bryghus på Tivoli och när solen gått ner vandrade vi mätta och glada tillbaka till hotellet genom den ljumma vårkvällen och såg fram emot en ny dag med nya upplevelser.
Efter frukosten med det sedvanliga Wienerbrödet delade vi upp oss i respektive grupper och åkte iväg. Fredagens mål var Børnehuset Lunden, Børnehuset Rosenhaven, Børnehusene Kokkedal och Kunstinstitutionen Valby Børneasyl.
Personligen var det Kokkedal som gav mig starkast intryck. Deras sätt att arbeta med integration är totalt. Över 70% av barnen har annan kulturell bakgrund än dansk och personalen arbetar idogt med inkludering och respekt. Samtidigt engageras vårdnadshavarna att vara en aktivt ta del av de mycket genomtänkta pedagogiska materialen som personalen arbetar med. De använder sig bland annat av lekmanus med vokabulär och teman som ger barnen större möjligheter att få ett gemensamt lekspråk och på så sätt utvecklas och hitta egna vägar till lek. Flera gånger per år får alla barnen låna med sig boklådor hem som de tillsammans med sina föräldrar arbetar med. Språk och ekologisk, hemlagad mat, vilken ljuvlig kombination.
En annan sak värd att notera är hur de i de olika enheterna överlag arbetade med grovmotoriska färdigheter. Både inomhus- och utomhusmiljöerna inspirerade och uppmuntrade barnen att röra sig, balansera, klättra, kasta sig utför rutschkanor, … ja allt.
Överlag så var resan en fantastiskt positiv upplevelse och det resulterade dessutom i många nya, fina och värdefulla kontakter mellan oss som fick förmånen att resa med.
Må gott
Larrie Griffis